pussligt

Sigrun förklarar.

Livspussel är ett intressant uttryck. Jag får en känsla av en ram inom vilken man ska trycka ett visst antal bitar, i förväg formad av någon annan. Jag kände det inte riktigt på det viset ens när livet var som mest fyllt av extra allt. Och nu... är mitt liv ungefär som något av Sigruns pussel. Några stora, oformliga bitar. Med knopp.

Annars har den här helgen kretsat bland annat runt just ett stort pussel som jag och Matilda har hållit på med. Det är inte riktigt klart. Jag skulle tro att jag sätter mig vid det någon stund ibland, och lägger någon liten bit. Det har varit trivsamt att sitta där, spana efter bitar, granska förlagan och småprata om allt och inget med avbrott för lek och skoj med Sigrun, långpromenad, samtal med Mike, laga god mat och se någon film tillsammans. Som alltid blir det lite gråare och ledsnare när de åker hem, men det är smällar jag får ta.

Förra veckan susade förbi. Massor på jobbet och så träningen. Jävelknät bråkar med mig, så det blir en del cyklande. I torsdags var jag på bio med vännen Erica. Vi såg Bland män och får, en fantastisk, isländsk film som jag gått och fnulat på sedan dess.

Ptja. Det var väl det hela. Helgen gick för fort och var för kort. Men det kommer en ny snart.

When the Hurt Is Over - Mighty Sam McClain