2016

Opp, Amaryllis!

Jag funderar på året som varit. Mitt år. Mestadels har det varit ett bra år. Bäst har Sigrun varit, denna lilla härliga människa. Och tätt därpå följer mina barn och deras respektive. Mina föräldrar och mina systrar, med familjer. Annat som varit fint detta år är en och annan Vän som betyder mycket mer för mig än vad som kanske kan anas. Vi kanske inte ses så ofta men de få tillfällena som bjuds är som små kärl, med glödande kol, jag kan hålla min själ över och värma under ensamma kvällar och helger. Och de har varit lite för många, tycker jag. De där kvällarna. Och helgerna.

Träningsmässigt har det både varit ett fantastiskt år, med många sprungna långdistanser och regelbunden styrketräning, och ett rent uselt, med knäskada och trist rehabträning. Sista månaden har varit bedrövlig, med den nuvarande knäpajen som Grande Finale, men jag vet att jag kommer tillbaka. Jag har rutinerna för det. Dock blir det inget nyårsspring. Jag funderar snarare på en cortisonspruta rakt in i knät - eller en operation. Vägrar ge upp. Envisheten är både en välsignelse och en förbannelse.

Några resor har det också blivit. Bäst var såklart fantastiska Island med Jenny och roliga London med Johanna...

2016 har också varit året jag fattat ett stort beslut som kommer att påverka åren framöver. Jag skyndar långsamt, men har ett bestämt mål. Förberedelserna pågår. Det känns pirrigt. Och ett bestämt mål är inte så exakt som det kanske låter. Tiden får utvisa vad som blir...

Världens bästa lilla människa!

Några mål, önskningar eller förhoppningar inför det nya året, då? Jag avger aldrig några nyårslöften och fattar inga revolutionerande beslut, men jag vill gärna att det nya året blir det år då mina redan lagda planer blir verklighet. Jag vill gärna få ordning på mitt knä och jag vill känna mig mindre ensam. Det känns som ganska rimliga förväntningar, överhuvudtaget.

Så här i slutet av 2016 har jag börjat med en ny, spännande vana. En liten stunds meditation varje dag. Jag mediterar en innan jag ska sova. Jag somnar oftast gott även annars men plötsligt har jag börjat minnas mycket mer att jag drömmer. Jag minns inte alltid om vad, men jag minns att - och det är nytt. Den vanan avser jag att fortsätta med.

Härmed önskar jag oss alla ett gott, nytt och kärleksfullt 2017!

These Foolish Things - Bryan Ferry