torsdag 10 november 2016

vardagligheter, bara

Westminster Abbey
Det har varit mer biläventyr. Nån vajsing med tändningen som gjorde att jag, just när jag körde från bärgaren och uppladdningen av batteriet, blev stående mitt på bron över järnvägen. Som tur var hade jag ju bärgarens nummer, ringde och han var där på mindre än fem minuter. Under tiden körde en massa sura GUBBJÄVLAR (i alla åldrar) förbi mig. Men en bil med två unga kvinnor stannade och frågade om jag behövde hjälp. Så mycket för teorin om riddare och damsels in distress... Senare, på COOP, träffde jag en av tjejerna igen och fick tacka henne ordentligt. För att hon brydde sig. Bärgaren körde bilen till vanliga verkstan och där fick jag hämta den på kvällen, efter dagens sista utvecklingssamtal. De har väldigt mycket att göra där och därför såg de lätt förvirrade ut när jag dök upp idag igen, strax efter sju, och undrade vad som hänt nu då... och blev lättade när jag påminde dem om att jag ju fått en tid för skifte av däck. Hur eller hur. Nu är bilen vintersäker, fulltankad och redo för helgens äventyr.

På jobbet känns det fortfarande som rätt gott flyt även om en riktigt skön medarbetare slutar till jul, för att bli rektor i en grannkommun. Jag genomför mina kreativa idéer med liv och lust och det verkar faktiskt som att de flesta eleverna gillar det. Det är väl ungefär den återkoppling jag får - och vill ha.

Imorgon ska jag sitta bakom ratten några timmar. Då ska jag se till att lyssna igenom Cohens senaste ordentligt. Lugn och bra bilmusik. Hoppas jag.

Inga kommentarer: