Jag sover så hårt nuförtiden. Drömlöst (åtminstone minns jag inte mina drömmar när jag vaknar). Vaknar som bedövad. Men ljuset hjälper. Nu behöver jag inte ha timer på min fönsterlampa, för att det ska vara ljust när klockan ringer (alla vet ju att här inga klockor ringer, utan att det är telefonen som är satt på väckning...). Det fungerar så mycket bättre med solljus, ju. När jag väl fått benen över sängkanten och mig själv in i duschen är jag fullt medveten och dagen får sakta ta fart.Jag har redan gjort mina morning pages (uppgiften som vi har från skrivarkursen) och har bestämt mig för att jag ska fortsätta med den rutinen framöver. Jag har för ändamålet inköpt en alldeles vanlig, svart vaxduksbok i A5-format och har bestämt mig för att skriva två sidor varje morgon. Varken mer eller mindre. Innan jag bloggar. Jag tycker idén är alldeles utmärkt för att rensa ur skallen inför dagen - alldeles oavsett om man har för avsikt att använda den till skrivande, eller ej - och kan verkligen rekommendera den till alla som känner att tankarna flyger och far och emellanåt (eller ofta... alltid) stör ut det man verkligen vill, eller behöver, tänka på. Eller för att bara frigöra tänkandet.
Jag har också bestämt mig för att liksom följa min älsklings råd och bara släppa taget om den där vänskapen. Det känns som en lättnad. Det får bli som det blir.
Kärlek och vänskap kan vara så oerhört okomplicerat. Om vi låter det vara det.
Men man kan ju också välja att krångla till det. Det beror kanske på vad man vill ha ut av det hela?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar