måndag 14 november 2011

äntligen måndag

Jo. Jag tycker så och det av väldigt personliga skäl, precis som med allt annat tyckande. Måndagar är fina. Löftesrika. Hela veckan ligger framför en. Inte sådär oskriven och loj som helgen kan vara men kittlande ändå.

Som den här måndagsmorgonen, till exempel. Nattmörkret är på väg att vika undan och himlen har en dunkelt blågrå färg som gör att det är snudd på omöjligt att se om den är klar eller molnig. Ingen dimma. Alla konturer står knivskarpa. Det lyser lite försiktigt i grannarnas köksfönster och någon enstaka person passerar min tysta gata, på väg till jobbet. Kaffet är vidunderligt gott och jag har nylackade naglar. Blanksvarta är de idag.

Arbetsveckan som ivrigt väntar är bland annat arbete, repetition med kören, diskussionskväll med emmaninjorna, styrelsemöte i (v), ett par långpromenader, en vänskaplig fika eller tre, skrivande, lövkrattande och pysslande. Bortom ligger helgen och avvaktar.

Och i min hand håller jag de tunna trådarna som jag ska bära med mig in i Framtiden.

(Liten bäck blir snart till större å.)

Inga kommentarer: