Det ljusnar ute. Kaffet smakar underbart och missarna har flyttat från sin gosiga korg, till soffan. Man skulle vara katt. Åtminstone idag. Ligga kvar och gona sig i soffan bland kuddarna och bara sovasovasova. Men nejdå, så blir det naturligtvis inte. Idag blir det istället Långdagen Allan. Först vanlig arbetsdag av det mer fullpetade slaget, med inslag av externa godmansmöten bland annat, och sedan har vi konferens och Pedagogiskt Möte. Jag får vara glad om jag är hemma före sex.
Morgondagen har jag inte för avsikt att tänka på. Den får ta hand om sig själv. Det är idag som gäller. Idag.
Just nu är det mera kaffe som gäller. Mera kaffe och små lyckobubblor inuti mig själv. Märker ni hur hösten liksom är självlysande?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar