Jag skrev ett jättelångt inlägg här. Jag menar JÄTTELÅNGT. Men deletade det. Det handlade om media och nyhetsbevakning och vad som slås upp stort och vad som mer blir parenteser och en undran om agendan bakom detta urval. Men skitsamma. Orka. Det är helt enkelt för tidigt på morgonen.
Det måste bli bättre ordning på mina sömnvanor igen. Sedan katterna kom hem har jag inte somnat en kväll före elva. Och den här veckan har det verkligen känts på morgonen. De där sekunderna mellan när telefonen börjar spela Aisha (i Cheb Khaleds version, naturligtvis) och jag får benen över sängkanten är svintunga just nu. När jag väl är uppe blir jag snabbt pigg och känner energin sakta fylla kroppen. Men jag avskyr att vara sådär groggy det allra första. Måste göra något åt det.
Nu vet ni vad som väcker mig varje morgon och har gjort de senaste fem-sex åren:
Ja, mina morgnar är (måste vara!) mjuka. Väckningen, duschen, kaffet (som aldrig dricks svart på morgonen). Rytmen.
Sedan kan dagen få komma som den vill. Jag är redo!
(Här ville jag skriva något totalt onyanserat om Syriens galne president också. Men jag avstår. Calme, calme, Magda.)
4 kommentarer:
Då kan man säga att vi inatt hade väldigt olika nätter, du och jag. Jag stöp i säng halv tio, matade ett barn halv sex och dök ner igen. Vi gottade oss helt till klockan var nio!
Oavsett - jag önskar dig en förtreflig dag!
Härligt med bebisföräldrar som får nattsömn!
Önskar dig den finaste av dagar, du också!
Den låten är ju sååååå braaaaa. Tänk att jag aldrig tröttnar på den.
Jag kan bara hålla med dig, pärlisen!
Skicka en kommentar