korderoj

På sjuttitalet. Då kunde man ha grön jacka, bruna braller och gröna skor utan att dö av skam. Skorna var av anilinskinn och resten av manchester. Eller korderoj som det hette ännu längre tillbaka i tiden.

(DÄM vad jag älskade den där jackan!
Jag misstänker att det här är 1973. Eller möjligen 1974.)

Hunden är strävhåriga taxen Buster. En kaxig typ som dog som han levde - jagandes bilar på E6:an.

Stugan är ett finnpörte inte långt från Luossastugan i Grangärde finnmark, där diktaren Dan Andersson understundom vistades. Peter Tägtgren från Pain är också därifrån krokarna.

Min far gillade att släpa omkring familjen på diverse kulturella resor. Jag gillade det måttligt då. När jag kollar i backspegeln känns det ändå rätt coolt.