söndag 15 maj 2011

kirskål ist krieg

Johanna lämnade kvar en flaska till hälften fylld med rosa fotsalt, när hon reste till Nieuwegein. En del av innehållet har jag nu hällt i min fotbalja och sedan pytsat på varmt vatten. Mina fötter mår gott och jag kopplar av i soffan, tillsammans med dem. Naturligtvis glömde jag vinglaset i köket och fick torka av fötterna och snabbt tassa ut och hämta det. Det är skönt att pyssla om sina fötter, och det är nödvändigt. Nu kommer ju dessutom barfotasäsongen och då vill jag att de ska vara extra snygga, förstås. Gärna bruna, men det blir de inte förrän jag börjar sola seriöst och när jag ska hinna det vet jag inte.

Jag har föresatt mig att göra vad jag tänkte den här helgen, trädgårds- och huswise, i alla fall. Den rabattliknande delen av framsidan har grävts upp och ur och 5 säckar med huvudsakligen kirskålsrötter, men också en och annan snigel och - tyvärr! - en del vintergäck har förpassats till kommnens ristipp där man även får dumpa trädgårdsavfall. Det senare (vintergäcken) är lite deppigt men lite casualties får man ju räkna med när det är krig. Och kirskål ist kreig. Efter en liten kraftsamling fick jag också tummen ur och grundmålade dörrar och snickerier en gång till i gästrummet. Om jag orkar och hinner måla färdigt i veckan kan det kanske bli golvläggning nästa helg. Det vore väldigt skönt att ha det klart innan nästa äventyr tar vid.

Igår var det visning av Bo Widerbergs Ådalen 31 i Åfors Folkets hus. Klart sevärd film och dessutom en fin liten resa i tid och rum, i den gamla lokalen från 1950-talet. Den till och med luktade som jag minns att sådana där gamla lokaler brukar göra, fast det säkert var trettio år sedan jag satte min fot i en. God fika och riktigt bra trubadurmusik bjöds det på efteråt.

Här är samma trubadur, fast från ett annat sammanhang:



(Peter Olsson och Keops pyramid, vilken han bjöd på även igår)

Lohla-Marie guidade på hemvägen, så att vi bara körde på gamla, slingriga vägar - den gamla kungsvägen som en gång gick från Stockholm till Karlskrona, men som vissa tror kan vara oerhört mycket äldre än så, med tanke på att den till stor del följer gamla grusåssträckningar.

Men jag har också varit trött. Inte fysiskt (därav orken att gräva och måla) utan mentalt. Och imorgon är det redan en ny vecka. Med en massa mer måste-hinna-saker. Fullt ös medvetslös rakt in i nästa helg. Hej och hå. Typ.

6 kommentarer:

Nicke Grozdanovski sa...

Tack för att ni kom och att ni gillade arrangemanget. Ha en trevlig vecka

magda sa...

Tack för ett trevligt och väl genomfört arrangemang, Nicke! Ha det gott, du också! :)

ANNA sa...

Jag undrar... jag ska kolla i min blok om det går att äta rötterna på Kirskålen med... eller om det bara är själva växten.

har du förresten provat ännu? Gör en matpaj modell spenat/ädelost eller spenat/vitlök, en sån med äggstanning alltså och byt ut spenaten mot förvälld kirskål. Muuuums!!!

ANNA sa...

Nu e jag lite snurrig... det är ju inte hela växten man använder, utan bara bladen, resten kan vara besk, särskilt på större exemplar.

I min bok står det att Kirskål även kalls Kers, Kvaller och Skvallerkål (kan vara bra å veta vid receptletande).

Författaren tipsar om att man kan smörfräsa bladen å ha i gratänger. Späda stjälkar kan syltas.
Bladen innehåller både protein samt massor av C-vitamin.

Rötterna hittar jag inget om att de använts... Kanske i medicinalsyfte men sånt tar de inte upp på det viset i boken. Jag vet att man använde Kirskål mot gikt förr men inte hur, om det var som te/avkok kanske... det är/var ju vanligaste sättet.



Jo, boken har ISBN: 91 29 55661 9 och är utgiven av Rabén & Sjögren redan 1978.

ANNA sa...

det e bara jag igen...

Jag "sprang på" den här infon... kanske är boken en sån där bra å ha, den är iallafall nyare än min.

Plocka vilda matväxter
Beate Sliper
Forum bokförlag 2007
ISBN 13:978-91-37-13054-5

Jag hamnade inne på forumet Alternativ.nu och där finns en hel del intressant läsning ;)

magda sa...

Åh, vilka braiga tips, Anna! 1000 tack! Jag ska testa i helgen! Smarr!