tisdag 24 maj 2011

jamen... grattis, dårå

Han är inte en av mina favoriter. Och ändå... tror jag det till stor del är hans förtjänst att rocktexterna lyfte från banaliteter till lyriska höjder. Utan honom hade det kanske fortfarande mestadels sjungits trallvänligt och ofarligt? Han är inte oäven som tonsättare, heller. Många av hans sånger är ju helt fantastiska i andras version. Det enda jag vid närmare eftertanke har emot honom är hans nasala, gnälliga sångröst och - värst! - när han misshandlar ett munspel. Men... ibland glimrar han till desto mer och då blir han faktiskt... bäst.

Jag kunde inte hitta något youtubeklipp med den här låten, som hör till mina älsklingar, så ni får hålla tillgodo med en groovesharklänk. Ladies and gentlemen (och... ja... ni andra också) - jag ger er Desolation Row...

Och du... Bob... Grattis på 70-årsdagen!

2 kommentarer:

Caligula sa...

En av världens bästa låtar! Med en av världens bästa låtskrivare! Sin absoluta glansperiod hade han i 20-årsåldern! 60-talets första hälft! :-)

Jajja sa...

TACK för alla hejjarop och peppningar under mina två år som student. NU är det inget mer jag kan göra, ska bara överleva opponeringen sen är detta över!

KRAM