måndag 22 november 2010

saknad

Hemma igen, i Byn. Snöglopp ute och varmt te inne. Telefonprat med min käraste. Det är gott att vara hemma igen - och ändå... När bussen snirklade sig ut ur Oslo, förbi operahuset och med Oslofjordens iskalla, grå vatten nedanför gjorde det nästan fysiskt ont när navelsträngen mellan mig och Johanna och Jenny liksom började tänjas ut. En superelastisk sträng som egentligen inte alls sitter fast i naveln utan mer är en slags förlängning av hjärterötterna. När jag några timmar senare tog en kaffe på centralen i Göteborg hade den tänjts ut ännu mer - den går helt enkelt inte av. Och tur är väl det.

På min hemfärd hade jag sällskap av Vygotskij (i en slags tolkning av Leif Strandberg) och Shantaram som jag ju fick av Jenny. Jag förstår vad hon menar med att det är en bok man vill läsa sakta. Underbart språk och en oerhörd förmedling av intryck...

Inga kommentarer: