solidaritet och kanelbullar

Det var hemskanes rått och kallt på det lilla torget här i Byn. Det hjälpte föga med de tända marschallerna. Dock värmde det bättre att se en tapper skara på kanske 70-80 personer, som mest, som slutit upp bara för att visa att rasism och främlingsfientlighet inte är okej. Bra musik av lokala trubadurer och stela, men väl menade, tal från några politiker. Kudos till vänsterns Nicke Grozdanovski som tagit initiativet. Det behövs fler initiativ!

Efter detta var det verkligen inte alls dumt att köra ut till Catharina och sitta och prata en stund och dricka kaffe ömsom i köket, där det doftade ljuvligt av nybakta kanelbullar (vilka jag ståndaktigt - eller möjligen bara korkat?). Skön vänskap som jag uppskattar så mycket!

Det porlar sakta i mitt badrum. Jag håller på att tömma badkaret från varmt vatten och väldoftande skum. Ravi Shankar på stereon och en god bok vid badkarskanten har avnjutits, liksom ett samtal med Mannen. Nu blir det en kopp te och sängen. Mera bok. Mjuk avslutning på en loj och ganska slutkörd helg.

Jag saknar min käraste. Som fan. Han är faktiskt bäst i världen. Men vi ses om ett par dagar igen.