måndag 9 augusti 2010

på resande fot

Jag sitter i mitt kök och dricker mitt underbara kaffe. Få saker förgyller mina dagars starter som ett par muggar starkt Blue Java, uppmjukat med en liten skvätt len vispgrädde. På teven är det morronnyheter och jag känner den där oerhörda aversionen gentemot Herr Glugg börja pyra igen. Jag får försöka komma ihåg att han mestadels spelar för gallerierna nu när det är valspurt och allting. Men varje dag lanserar han något nytt tvång för att åstadkomma ordning och reda i skolan. Jag önska att karln nån gång kunde försöka se bakom problemen. Försöka se människorna. Försöka - åtminstone lite grann? - att jobba nerifrån och upp (eller inifrån och ut, kanske?) och inte bara tvärtom.

Just den här måndagsmorgonen skakar jag av mig ilskan och fokuserar på att se över att jag har med mig vad som kan tänkas behövas i packningsväg. Nu väntar en hel vecka i Stockholm. Och jag ska få vara där på det sätt som jag tycker allra mest om: som besökare. Då är det en av världens finaste och bästa storstäder, tycker jag! Jag ska träffa en del sköna, efterlängtade vänner, strosa omkring på egen hand och på alla vis dra fördel av sådant som Stockholm har att erbjuda; promenader på Söder och på Djurgården, roliga butiker med härligt utbud, uteserveringar och mysiga caféer, någon bra konsert, gå på teater med härliga Anna och dessutom ska jag gå på bio. Ensam. Jag hoppas hitta någon riktig Magdafilm som jag kan gotta mig åt hela hösten, sedan. Ungefär som Still Walking, som jag gick och såg förra sommaren. Jag ska jobba också. En studiedag för engelsklärare. Det ska också blir roligt! Haha! Jag ser t o m fram emot att åka tunnelbana!

Det är lite intressant också... Jag och Mannen har inte varit ifrån varandra så här länge sedan jag flyttade hit till Byn. Jag kommer att sakna honom väldigt mycket, men samtidigt är det nog en bra sak att också ha en vecka ifrån varandra. Göra helt egna saker. Inte för att vi inte gör egna grejer annars, men det här blir liksom egentid galore. Och vi hinner bygga upp den där sköna längtan efter varandra som jag tror är behövligt, på något vis.

Nu börjar det bli dags att packa det sista och kanske rentav klä på mig? Ska bara... dricka upp kaffet först.


Emmaboda 9 augusti, 2010

Inga kommentarer: